Rohullah Zahidi gick VVS-utbildning i Stockholm som gymnasieprogram och hade lärlingsplats klar när corona stängde den möjligheten. Med bara sex månader på sig att hitta en ny lärlingsplats enligt Nya gymnasielagen, medan coronan härjade som värst var det ingen lätt uppgift. Den 14/8 var sista chansen. Många i folkrörelsen ”Vi står inte ut” och deras vänner engagerade sig för Rohullah. En av dem, Helen Sjöström, kontaktade Åre Vatten och Värme och förklarade brådskan och situationen.

Michel Carlsén, ägare av Åre Vatten och Värme förklarar: ”Jag är egentligen ganska invandrarkritisk. Jag tycker att fler nyanlända borde kämpa för att erövra svenska språket, ett arbete och den kultur vi har i Sverige.

När jag blev tillfrågad fick jag hjälp av REDO Arbetskraftsförmedling som sammanför ensamkommande ungdomar och företag att genomföra telefonintervju och att ringa referenser. Sådant som är tidsödande för en egenföretagare. Sedan fick Rohullah resa upp till Åre för personlig intervju. Vi fann varandra snabbt och trots att man märkligt nog inte får börja tillsvidareanställningen med provanställning bestämde jag mig för att ge honom en chans. Vi startade anställningen direkt, hann in med anställningsbeviset till Migrationsverket innan 14/8 och väntar nu på besked.

Vi fann varandra snabbt och trots att man märkligt nog inte får börja tillsvidareanställningen med provanställning bestämde jag mig för att ge honom en chans.

Rohullah, eller Rolle som jag kallar honom har snabbt funnit sig tillrätta på jobbet. Han har aktivt sökt bostad, utforskar omgivningarna och lär känna nya människor.”

Hur känns det då för Rohullah?
”Jag är så glad att jag fått chansen hos Åre Vatten och Värme. Michel och jag klickade direkt, och jag vill göra allt jag kan för att ge tillbaka för den chans han gett mig. Jag gillar naturen och att springa och är nyfiken på hur det är att bo i fjällen. Jag är evigt tacksam till alla som hjälpt mig, speciellt kära Bert Niklasson, min gode man <3, Kinna Skoglund och Helén Sjöström. Jag hoppas att det löser sig för alla ensamkommande ungdomar”.

Michel och hans fru Lisa har hjälpt en ung människa som annars skulle blivit utvisad efter gymnasiet. De inspirerar oss andra och visar vad man åstadkommer när man sträcker sig lite extra.

Text: Helen Sjöström